Vad säger ni? Ska vi prata om det som inte är det perfekta? Om att vi ibland skär oss på skärvorna av splittret från en kärnfamilj. Om bonusfamiljens utmaningar. Om gränssättningens svåra dilemma. Om svartsjukan som slår hårt i magen. Om skulden som river djupa sår. Eller om skammen över våra känslor. Om känslan av att vara gäst i sitt egna hem. Om rädslan över att inte räcka till. Och att inte våga säga orden högt. Att det är svårt. Att avståndet växer. Men om vi inte sätter ord på det svåra så blir det heller inte lättare.

I det här numret så blir det tydligt att kommunikation är en viktig del i en bonusfamilj. Kommunikation som kan vara så enkelt men också så svårt. Orden som kommer ur munnen, menat på ett sätt, uppfattat på ett annat. Förväxlingarna som blir. Missförstånd som byggs upp och avstånd som ökar. I detta nummer får ni träffa Lili och Marcus som tog kontakt med en familjerådgivare när de inte nådde fram till varandra i en specifik fråga. Oscar som gick till en psykolog när tankarna tog över och ångesten kom för att han bar på för många outtalade ord. Hanna och Patrik som är på samma vatten. En i kanot och den andra på en färja. Ord som inte alltid når fram för att avståendet är för långt och Maria och Martin som kommunicerar som om de är en kärnfamilj.

Vi hoppas att ni tycker att månadens magasin ger en bild av vad vi vill kommunicera till er. Att det är svårt att leva i en bonusfamilj men att vi tycker det är viktigt att vi pratar om det. Att det finns hopp. Inga genvägar men vägar framåt. Vill du inte prata om det högt så säg det tyst. Eller skriv till oss.

Vi vill också tacka alla er 7000 som läste första numret av magasinet. Vi är så stolta över oss och över er som tagit er tid att läsa och skriva till oss för att ge oss återkoppling, nya tankar och idéer. Tack till er som ställer upp på intervjuer och som skriver krönikor för oss. Vi vill slutligen också välkomna vår nya skribent, Lisa Carpevi till magasinet.

Ha en härlig läsning!

Stina Pettersson
Grundare och ansvarig utgivare

---